020560056 ring fackets hjälptelefon

Bara en av tre som går ut yrkesprogrammet får jobb i Halland

Fackligt och politiskt Bland elever som fullföljer sin yrkesutbildning på gymnasiet har bara en av tre en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år senare. Bäst i Halland är elever som gått industriprogrammet där 60,7 procent av eleverna fått ordentligt fäste på arbetsmarkanden efter ett år. Men så ser det tyvärr inte ut på alla yrkesprogram. Det presenterar LO i en ny sammanställning av de gymnasiala yrkesprogrammen.

Publicerad
Uppdaterad

I en ny sammanställning visar LO, med data från Skolverket, att endast var tredje elev som har fullföljt sitt yrkesprogram är etablerad på arbetsmarknaden ett år efter studenten.

- En tredjedel får ordentligt fäste på arbetsmarknaden. Ytterligare en tredjedel har en osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden. Det kan handla om timvikariat, korta visstidsanställningar eller säsongsarbete men det går inte att försörja sig på. Så kan vi inte ha det, säger Dan Gabrielsson, LO-distriktet i Västsverige.

Gymnasieskolan är avgörande för att ungdomar ska få ett första jobb. Endast 28 procent av eleverna som saknar gymnasiekompetens är etablerade på arbetsmarknaden eller studier fem år efter att de lämnat gymnasieskolan.

Det skiljer sig också mycket åt mellan programmen. I Halland har industriprogrammets elever störst möjlighet att få jobb. Här är 60,7 procent av eleverna etablerade på arbetsmarknaden ett år efter avslutad gymnasieutbildning. Motsvarande siffra för medieprogrammet är endast 9,7 procent, vilket är lägst i länet.

- Ett stort problem är att yrkesprogrammen på sina håll präglas av låg kvalité. Genom att höja kvalitén kan fler unga ska välja ett yrkesprogram, fullfölja sin gymnasieutbildning och sedan också få ett jobb med schyssta villkor behöver ett antal reformer komma på plats, säger Dan Gabrielsson.

 

LO föreslår följande:

  • Gymnasieskolan bör göras obligatorisk. Gymnasieskolan är avgörande för att få ett jobb. Av de som inte har en avslutad gymnasieutbildning är bara 28 procent i arbete eller studier fem år senare. Att göra skolformen obligatorisk sätter press på skolan att förbättra kvaliteten på utbildningen så att alla elever klara sig
  • Högskolebehörigheten på yrkesprogrammen måste återinföras. Sedan högskolebehörigheten togs bort med den nya gymnasiereformen från 2011 störtdök det redan låga söktrycket till programmen från 33,6 procent till nu 27,1 procent. Många som läst en yrkesutbildning vill någon gång läsa vidare på högskolan och vi måste rusta dagens unga för morgondagens arbetsmarknad. Då har vi inte råd med några stängda dörrar eller återvändsgränder.
  • Ge branscherna större inflytande. Ska gymnasiet kunna rusta eleverna för yrket de valt att utbilda sig till måste branscherna vara med hela vägen. Bara när skola och arbetsliv arbetar tillsammans kan vi få högkvalitativa yrkesutbildningar som eleverna söker, slutför och som leder till jobb.