Fråga facket Fråga facket

Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen – Halland

Fackligt och politiskt Denna rapport kartlägger och granskar arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödetsutveckling i Hallands kommuner från 2005 till 2012. Inledningsvis ges en kortpresentation av de många förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som genomfördes under 2007 och 2008. Avslutningsvis ges förslag på hur arbetslöshetsförsäkringen kan förbättras så att fler löntagare kan försäkra sig.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Den svenska modellen är ett ekosystem där stora förändringar och ingrepp i några delar, kan få allvarliga konsekvenser för andra delar av systemet och helheten. En allvarlig urholkning av modellen är den sedan 2007 försämrade arbetslöshetsförsäkringen. Som vi uppmärksammade i vår förra rapport får allt färre heltids- och deltidsarbetslösa ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.  Det gör att allt fler får den så kallade 223-kronan eller inget alls - trots att man deltar i arbetsmarknadspolitiska program. När allt färre kan kvalificera sig för a-kasseersättning, drabbas också allt fler av den bortre tidsgräns för den allra lägsta ersättningen som regeringen införde 2007. Det ökar kraven på anhöriga eller kommunen att täcka upp för arbetslöshetsförsäkringens omfattande brister.

Det är berättigat att fråga sig om detta var syftet med regelförändringarna. På frågan hur arbetslösa ska försörja sig när krisen står för dörren och allt fler saknar a-kasseersättning, menade statsminister Fredrik Reinfeldt i en intervju i Svenska dagbladet att ”människor hittar andra grunder för sin försörjning om det inte blir genom a-kassan... man får stöd och hjälp av sina föräldrar, sin partner eller på annat sätt. Sist och slutligen finns det ju andra trygghetssystem som fångar upp människor.”   

Den samhällsmodell som statsministern skisserar leder inte bara till individuella ekonomiska tragedier och stor rädsla för att drabbas av arbetslöshet, utan också till att samhällets motståndskraft mot kriser försämras. När fler saknar a-kassegrundad ersättning eller inte får någon ersättning alls, försämras arbetslöshetsförsäkringens stabiliserande funktion eftersom den som förlorar jobbet inte har råd att konsumera. Det minskar efterfrågan i ekonomin ytterligare och kan leda till att än fler förlorar jobbet.

Följande rapport kartlägger och granskar hur många som inte får aktivitetsstöd i Hallands kommuner, trots att de deltar i ett arbetsmarknadspolitiska program. Antalet som är utan aktivitetsstöd i fas 3 (sysselsättningsfasen), det tredje steget i jobb- och utvecklingsgarantin, kommer granskas särskilt ingående. Detta eftersom den sammanfaller med den bortre tidsgränsen för när ersättningen från det lägsta aktivitetsstödet upphör. Avslutningsvis ges förslag på hur ersättningssystemet kan förbättras.


Läs hela rapporten:
Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen - Halland (PDF)