Arbetarkvinnorna halkar efter i lön

Kvinnors faktiska lön 17 860 kronor

År 2014 motsvarade arbetarkvinnors genomsnittliga faktiska månadslön, det vill säga när man tar hänsyn till arbetstidens betydelse, 17 860 kronor före skatt. Det är 73 procent av arbetarmäns, vars faktiska månadslön var 24 460 kronor. De genomsnittliga faktiska månadslönerna för kvinnor och män i tjänstemannayrken motsvarade respektive 30 270 och 39 760 kronor.

21 800 kronor mer till tjänstemannamän

Skillnaden mellan lägsta och högsta genomsnittliga faktiska månadslöner är mycket stor. Män i tjänstemannayrken har i genomsnitt 21 800 kronor mer i faktisk lön i månaden jämfört med kvinnor i arbetaryrken vilket är mer än dubbelt så mycket.

Dessutom hade kvinnor nästan genomgående lägre löner än män i kvinnodominerade arbetaryrken. De allra lägsta faktiska månadslönerna år 2014 hade kvinnor inom detaljhandeln och hotell och restaurang: strax under 16 000 kronor före skatt. Män hade också högre löner än kvinnor i mansdominerade yrken.

Nej till sänkta lägstalöner

I årets upplaga av jämställdhetsbarometern gör LO en analys av kopplingen mellan sänkta lägstalöner och faktiska löner samt hur sänkta lägstalöner skulle påverka löner över tid. I rapporten framkommer att sänkta lägstalöner skulle få negativa konsekvenser för de individer och grupper som redan nu har sämst ekonomi, i synnerhet anställda i kvinnodominerade arbetaryrken. Att ytterligare begränsa rätten och möjligheten till ekonomisk självständighet skulle få stora konsekvenser.

Höga jämställdhetspolitiska ambitioner där kvinnor och män, oavsett klass och etnicitet, omfattas av samma målsättningar är inte förenliga med ökade löneskillnader genom sänkta lägstalöner.

Behövs: Klassmedveten jämställdhetspolitisk agenda

Enligt rapporten är LOs viktigaste slutsats och grundläggande fackliga feministiska utgångspunkt att en jämställdhetspolitisk agenda måste vara klassmedveten. Därför står LO fast vid en rad åtgärder som skulle ge en mer likvärdig fördelning av tid, makt och pengar.

När det gäller fördelningen av tiden i betalt och obetalt arbete föreslår LO bland annat att fler ska få möjlighet att arbeta heltid, att föräldraförsäkringen ska delas mer lika mellan föräldrarna och att skattesubventionerade hushållsnära tjänster avskaffas.

• En mer likvärdig fördelning av makten över arbetet kan nås bland annat med stärkt anställningstrygghet, bättre förebyggande arbetsmiljöarbete och genom kraftfulla investeringar i bostäder och infrastruktur såväl som i vård, skola och omsorg. 
• För att nå en jämnare fördelning av pengarna är det viktigt att lägstalönerna prioriteras och att arbetsmarknadens parter tar ett betydligt större ansvar för jämställda löner. Därtill behöverregeringen ta stort ansvar för att driva en politik som leder till jämlika ekonomiska villkor.

Läs rapporten Sveriges jämställdhetsbarometer 2016 (pdf)