Det var inte alla som hade anledning att fira skolavslutningen i våras. Förra läsåret hade 21 procent av eleverna i Halland inte fullföljt gymnasieutbildningen inom fyra år. När ett nytt skolår nu tar vid är det viktigt att understryka den kolossala inverkan utslagningen från gymnasiet har på ungdomsarbetslösheten.
Sedan i slutet av 80-talet har sysselsättningsgraden sjunkit i Sverige. Etableringsåldern på arbetsmarknaden har ökat från cirka 21 år 1990 till cirka 27 år 2010. Den förlängda gymnasieutbildningen, försenade gymnasiestudier och den kraftigt utbyggda högskolan har bidragit till att förskjuta etableringen på arbetsmarknaden. Men den förlängda tiden i utbildning förklarar bara till en mindre del förändringen i arbetslöshets- och sysselsättningstalen. Den mer betydande förändringen finns i gymnasieskolan, och den andel ungdomar som inte avslutar sina studier.
Vi ser nu hur långtidsarbetslösheten bland unga biter sig fast och alltfler får leva på socialbidrag. Personer utan gymnasieutbildning är tydligt överrepresenterade i denna grupp. Den som saknar gymnasieutbildning är normalt inte intressant för arbetsgivarna. Full sysselsättning för unga kräver därför att betydligt fler lämnar gymnasiet med godkända betyg. Men det räcker inte att fokusera på gymnasiet, eftersom problemen grundläggs tidigare.
I den här rapporten kartläggs sambanden mellan arbetslöshet, skola och uppväxtvillkor. Kartläggningen understryker vikten av fullständiga gymnasiebetyg för ungdomars inträde på arbetsmarknaden.