Sedan finanskrisen 2008-2009 har den globala ekonomiska situationen förbättrats, men fortfarande kvarstår mycket stora problem. Utvecklingen i omvärlden har hackat sig fram, vilket inneburit mindre efterfrågan på svenska varor och tjänster utomlands. Den starka kronan har också gjort svenska varor dyrare på exportmarknaden. Det är i den här kontexten vi ska förstå den kraftiga konjunkturnedgång som drog in över Sverige hösten 2012 och manifesterades i en våg av varsel.
Under ett normalår så varslas det 50 000 personer i Sverige. När finanskrisen slog till 2008-2009 så låg antalet varsel på upp till 20 000 personer i månaden. Arbetslösheten steg mot en halv miljon när det var som värst. När antalet varsel nu ökar igen är arbetslösheten redan hög. Detta samtidigt som många företag inte hittar den arbetskraft och den kompetens de efterfrågar.
När kön nu växer ytterligare på Arbetsförmedlingen, riskerar allt fler med en svag förankring på arbetsmarknaden hamna ännu längre bort från arbetsmarknaden. För att undvika ett framtida scenario med en långvarig massarbetslöshet där många står utanför arbetsmarknaden, behövs nu aktiva åtgärder för att rusta arbetslösa. Inte bara för de jobb som finns idag, utan också för de jobb som ska komma i framtiden.
Den här rapporten tecknar en bild av den kraftiga konjunkturnedgång som drog in över Sverige hösten 2012 och manifesterades i en våg av varsel. För att mer exakt skapa en bild av lägets allvar, analyseras och jämförs 2012 års varsel med de sju föregående åren. Avslutningsvis presenteras en rad åtgärder som bör sättas in snarast för att motverka ett framtidsscenario med varaktig massarbetslöshet.
Läs hela rapporten:
Varselvågen i Halland - Så drabbade varselvågen Halland (PDF)