020560056 ring fackets hjälptelefon

Ny rapport: Bara en av tre som går ut yrkesprogrammet får jobb

Fackligt och politiskt I en ny rapport från LO sammanställs yrkesutbildningarna - om de leder till fler jobb. Bland elever som fullföljer sin yrkesutbildning på gymnasiet har bara en av tre en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år senare.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

I en ny rapport LO gjort visar att en av tre som går ut yrkesprogrammet får jobb
I en ny rapport LO gjort visar att en av tre som går ut yrkesprogrammet får jobb Foto: Lars Forsstedt

Försvårar etableringen i vuxenlivet

Var tredje ungdom som går klart sin yrkesutbildning på gymnasiet är ett år senare etablerade på arbetsmarknaden. Ytterligare en av tre får in en fot på arbetsmarkanden men får inte fäste. Det kan handla om timvik, korta visstidsanställningar eller säsongsarbete men i så liten utsträckning att det är svårt eller omöjligt att försörja sig på. Det är allvarligt att yrkesutbildningarna, som syftar till att ungdomar ska kunna börja jobba direkt efter gymnasiet, lyckas så dåligt med den uppgiften. Det försvårar och försenar etableringen i vuxenlivet och får långsiktiga konsekvenser för både den enskilde och för samhället.

Kompetensförsörjning till arbetsmarknaden

Bäst i Halland är elever som gått industriprogrammet där 60,7 procent och i Västra Götaland är det elever som gått byggprogrammet där nästan 60 procent av eleverna fått ordentligt fäste på arbetsmarknaden efter ett år. Men så ser det tyvärr inte ut på alla yrkesprogram. Gymnasieskolans yrkesutbildningar är mycket viktiga för kompetensförsörjningen till arbetsmarknaden. Såväl SCB som Svenskt Näringsliv och Arbetsförmedlingen vittnar om stor efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft. Samtidigt söker för få programmen på gymnasiet, vissa utbildningarna håller inte måttet och arbetsgivarna får inte den kompetens de behöver till sina företag.

För att fler unga ska välja ett yrkesprogram, fullfölja sin gymnasieutbildning och sedan också få ett jobb behöver ett antal reformer komma på plats.

LO föreslår följande: 

  • Gymnasieskolan bör göras obligatorisk. Gymnasieskolan är avgörande för att få ett jobb. Av de som inte har en avslutad gymnasieutbildning är bara 28 procent i arbete eller studier fem år senare. Att göra skolformen obligatorisk sätter press på skolan att förbättra kvaliteten på utbildningen så att alla elever klara sig.
  • Högskolebehörigheten på yrkesprogrammen måste återinföras. Sedan högskolebehörigheten togs bort med den nya gymnasiereformen från 2011 störtdök det redan låga söktrycket till programmen från 33,6 procent till nu 27,1 procent. Många som läst en yrkesutbildning vill någon gång läsa vidare på högskolan och vi måste rusta dagens unga för morgondagens arbetsmarknad. Då har vi inte råd med några stängda dörrar eller återvändsgränder.
  • Ge branscherna större inflytande. Ska gymnasiet kunna rusta eleverna för yrket de valt att utbilda sig till måste branscherna vara med hela vägen. Bara när skola och arbetsliv arbetar tillsammans kan vi få högkvalitativa yrkesutbildningar som eleverna söker, slutför och som leder till jobb.

 

Läs den fullständiga rapporten för Halland och Västra Götaland.

 

 

Felicia Waernqvist
- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.