Facket Direkt

Sjuk av jobbet?

Rapport Den här rapporten handlar om relationen mellan arbete och hälsa. Den ger en bred beskrivning av de olika villkor kvinnor och män i arbetaryrken respektive tjänstemannayrken har på arbetsmarknaden. Detta är nödvändig kunskap för att vi ska förstå klass- och könsskillnader i ohälsa och hitta vägar till en jämlik och jämställd hälsa. Rapporten är en utveckling och fördjupning av avsnittet om jämlik och jämställd hälsa som varit en del av LOs årliga rapport Tid, makt och pengar, Sveriges jämställdhetsbarometer.

Publicerad
Uppdaterad
Foto: Lars Forsstedt

Sammanfattning

I den här rapporten visas hur skillnader i hälsa hänger samman med skillnader i arbetslivet. Såväl arbetsvillkor som arbetsmiljö och möjligheten att kunna balansera yrkeslivet med familjeliv och fritid, är viktigt för hälsan. Det finns skillnader mellan kvinnor och män och mellan arbetare och tjänstemän på alla dessa områden, till exempel:

  • Arbetare är betydligt mer exponerade för miljörelaterade risker i arbetet än tjänstemän. Män i arbetaryrken är utsatta för bland annat buller, kyla och vibrationer. Kvinnor i arbetaryrken är ofta utsatta för kontakt med vatten, rengöringsmedel och mänskliga utsöndringar.
  • Nästan hälften av kvinnor i arbetaryrken upplever sitt arbete som psykiskt påfrestande, vilket är samma nivå som för tjänstemän. Den grupp som har minst psykiskt påfrestande arbete är män i arbetaryrken där en tredjedel upplever detta.
  • Kvinnor arbetar oftare än män i yrken som varje vecka innebär kontakt med svårt sjuka människor eller människor med problem. Detta gäller 43 procent av kvinnorna i arbetaryrken och 31 procent av kvinnorna i tjänstemannayrken. Bland män i både tjänstemanna- och arbetaryrken är motsvarande andel 17 procent. 
  • I genomsnitt arbetar fyra av tio kvinnor i arbetaryrken deltid, jämfört med knappt två av tio kvinnor i tjänstemannayrken och färre än en av tio män i både arbetaryrken och tjänstemannayrken. Den vanligaste orsaken till att kvinnor i arbetaryrken arbetar deltid är att heltidsarbete saknas. Kvinnor i arbetaryrken är den grupp där det är vanligast med tidsbegränsade anställningar, 22 procent jämfört med 15 procent bland män i arbetaryrken och runt 10 procent för tjänstemän av båda könen. 
  • Över hälften av kvinnorna i arbetaryrken arbetar på tider utanför kontorstid. Det är betydligt mer än någon annan grupp. Skiftarbete kan påverka hälsan negativt med ökad risk för sömnstörningar, ryggbesvär och stroke. Att arbeta på obekväm arbetstid gör det också svårt att kombinera förvärvsarbete med omsorgsansvar eftersom det inte finns en lagstadgad tillgång till barnomsorg. 

De senaste decennierna har arbetsmiljön på flera sätt försämrats, framför allt för kvinnor i arbetaryrken.

  • Arbetet har blivit tyngre. Andelen kvinnor i arbetaryrken som är uttröttade i kroppen efter arbetet varje vecka har ökat från 53 procent i början av 1990-talet till 71 procent i dag. 
  • Arbetet i kvinnodominerade arbetaryrken har blivit mer detaljstyrt. Andelen kvinnor i arbetaryrken som inte själva kan bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras har 62 ökat från 61 procent i början av 1990-talet till 71 procent idag. Det kan jämföras med män i tjänstemannayrken där andelen minskat något och i dag är på 26 procent. 
  • Utsattheten för våld och hot på jobbet har ökat för kvinnor i arbetaryrken. I början av 1990-talet hade en femtedel av arbetarkvinnorna utsatts det senaste året, i dag är det en fjärdedel. För män i tjänstemannayrken är det färre än en tiondel som utsatts. 

Rapporten Sjuk av jobbet? (pdf)