EU behöver förändras

Kollektivavtal Vi kan inte ha ett EU där vi konkurrerar med löner och arbetsvillkor. I stället måste vi kämpa för att alla som arbetar i Sverige ska behandlas lika. LO vill därför att ett socialt protokoll läggs till EUs fördrag.

Svenska kollektivavtal ska gälla alla som arbetar på svensk arbetsmarknad

Svenska kollektivavtal ska gälla alla som arbetar på svensk arbetsmarknad

Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på kollektivavtal mellan fackföreningar och arbetsgivare. En viktig del av den svenska modellen är att facket genom blockad kan tvinga fram kollektivavtal.

I Laval-domen 2007 slog EU-domstolen fast att svenska fackliga organisationer inte får använda stridsåtgärder för att garantera likabehandling av arbetskraft från andra EU-länder.

Domen var ett allvarligt hot mot den svenska modellen. LO tycker att alla som arbetar i Sverige ska behandlas lika. Svenska kollektivavtal ska gälla alla som arbetar på svensk arbetsmarknad, även de som skickas till Sverige tillfälligt.

LO vill därför att det läggs ett socialt protokoll till EUs fördrag. Ett socialt protokoll som reglerar vad som ska anses vara acceptabla hinder för EUs fria rörlighet av tjänster.

EU ska utgå från grundläggande mänskliga rättigheter

EU ska utgå från grundläggande mänskliga rättigheter

Vilka hinder för den fria rörligheten ska accepteras? Det är en viktig fråga för EU att ta ställning till. I dag är det EU-domstolen som har makten att definiera om ett hinder ska accepteras eller inte.

Men EU-domstolen är inte en folkvald institution. Vilka hinder som är acceptabla är en fördelningspolitisk fråga som politiker inte kan överlämna till jurister. Ska vi återfå politisk och demokratisk kontroll måste gränserna i EUs fördrag bli tydligare.

LOs krav på ett socialt protokoll innebär att EU ska utgå från grundläggande mänskliga rättigheter. Facklig organisering är en sådan rättighet. Alla begränsningar av dessa ska motiveras – inte tvärtom. Grundläggande rättigheter ska inte inskränkas för att ett företag vill konkurrera med lägre löner och sämre arbetsvillkor.

Förhandlingsrätt utan konflikträtt är bara rätt till kollektivt tiggeri

Förhandlingsrätt utan konflikträtt är bara rätt till kollektivt tiggeri

Rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen är en del av FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948. LO kan aldrig acceptera att dessa rättigheter begränsas.

När EU-domstolen i Laval-fallet slog fast att svenska fackliga organisationer inte får använda stridsåtgärder var detta en kränkning av grundläggande mänskliga rättigheter. Och en inskränkning av organisationsfriheten är ett hot mot demokratin.

LOs krav på en ändring av EUs fördrag handlar därför inte bara om att bekämpa lönedumpning och säkerställa konkurrens på lika villkor. Det är också ett försvar av grundläggande rättigheter – en kamp som dagligen förs i demokratiska samhällen i hela världen.

För att citera den belgiske arbetsrättsprofessorn Roger Blanpain, ”förhandlingsrätt utan konflikträtt är bara rätt till kollektivt tiggeri”.

Svenska kollektivavtal och likabehandling ska gälla för alla

Svenska kollektivavtal och likabehandling ska gälla för alla

Många tror att låglönekonkurrensen inom EU enbart drabbar bygg- och transportbranschen. Men allt fler sektorer drabbas av osund konkurrens.

2016 kunde vi t.ex. läsa om bemanningsföretaget Orange som hyrde ut personal till kommuner och landsting i Sverige, med löner så låga som 18 kronor i timmen. Inga skatter och avgifter betalades i Sverige.

Skogsbranschen är en bransch där nästan 10 procent av de anställda är utstationerade från andra länder. I branscher som hotell, restaurang och städ är det också vanligt. I tillverkningsindustrin finns det exempel på företag som tagit in polska arbetare som ”egenföretagare” till en ersättning på 70 000 kronor per år.

LOs krav är att svenska kollektivavtal och likabehandling ska gälla för alla som arbetar på svensk arbetsmarknad, även de som tillfälligt skickas till Sverige.

LO vill se ett socialt protokoll till EUs fördrag som garanterar att svenska löner och arbetsvillkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Men vi behöver också ändra både svensk och europeisk lagstiftning.

Transportsektorn är hårt utsatt

Transportsektorn är hårt utsatt

Transportföretag som betalar löner enligt kollektivavtal och inte fuskar med skatten har allt svårare att överleva. Många stora företag och speditörer upphandlar tjänster för 70 kronor milen – trots att det krävs det dubbla om man ska gå runt med svenska löner och arbetsvillkor.

LO välkomnar att utländska tjänsteföretag och arbetstagare erbjuder transporttjänster på svensk arbetsmarknad. Konkurrensen mellan utländska och inhemska åkerier måste dock ske på sunda villkor. Chaufförer från andra länder ska inte ha sämre lön och arbetsvillkor på grund av sin nationalitet. Om ett företag kör i Sverige ska bilen registreras och skatter betalas här. Svenska löner och arbetsvillkor enligt kollektivavtal ska gälla för de anställda chaufförerna.

Vi vet att låglönekonkurrensen kan få farliga konsekvenser. Att vissa företag låter människor arbeta i Sverige för några tusenlappar i månaden medan de bor i sin lastbil. En studie från Lunds universitet visar att många utländska fordon kör illegalt i Sverige.

Situationen i transportsektorn är ohållbar. LO vill se ett socialt protokoll till EUs fördrag som garanterar att svenska löner och arbetsvillkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Men vi behöver också ändra både svensk och europeisk lagstiftning.

Fördraget behöver ändras

Byggnadsarbetare. LO föreslår ett socialt protokoll till EUs fördrag för att garantera likabehandling på arbetsmarknaden.För att hantera de problem som har uppstått genom EU-domstolens utslag i bland annat Laval-fallet kräver LO att det fogas ett socialt protokoll till EUs grundlag, fördraget. I grunden handlar det om att reglera vad som ska anses vara acceptabla hinder för EUs fria rörlighet av tjänster. Vårt krav är att likabehandling ska gälla för alla som arbetar på svensk arbetsmarknad, även de som tillfälligt skickas till Sverige. Ett sådant krav är ett hinder för de företag som vill konkurrera med usla löner och arbetsvillkor, men det är ett hinder som måste vara tillåtet om EU-samarbetet ska vara socialt acceptabelt.

En del av problemen med EU-reglerna har förvärrats genom beslut fattade i den svenska riksdagen och den nuvarande regeringen vidtar nu åtgärder som kommer förbättra våra möjligheter att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden. Ändringarna i vår svenska Lex-Laval-lagstiftning, som gjort det möjligt att vidta stridsåtgärder för att tvinga fram kollektivavtal med utstationerande företag, är ett exempel. En del förbättringar kan också åstadkommas genom ändringar av EUs lagstiftning.

Likabehandling av arbetstagare

Den pågående omförhandlingen av den EU-lagstiftning som specifikt reglerar frågan om utstationerad arbetskraft skulle till exempel kunna leda till en situation där skillnaden mellan vilka krav som kan ställas på ett svenskt företag och ett företag som utstationerar arbetskraft från ett annat EU-land minskar. LOs medlemsförbund arbetar också dagligen för att säkerställa likabehandling av arbetstagare på svensk arbetsmarknad.

På lång sikt måste EUs fördrag ändras för att hantera konflikten mellan EUs ekonomiska friheter och medlemsstaternas möjlighet att reglera bland annat arbetsmarknaden. Respekten för arbetsmarknadens parters möjlighet att självständigt reglera löner och arbetsvillkor i kollektivavtal handlar också om respekt för grundläggande mänskliga rättigheter.

Rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen är en del av FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948. Dessa rättigheter kan inte inskränkas för att EU och dess medlemsstater önskar att öka tjänstehandeln på EUs inre marknad. En inskränkning av organisationsfriheten är en inskränkning av demokratin.

Återfå demokratisk kontroll

Frågan om vilka hinder för den fria rörligheten som ska accepteras har EUs politiska institutioner överlämnat till EU-domstolen att avgöra.

I dag har vi en situation där alla åtgärder som faktiskt, potentiellt, direkt eller indirekt kan utgöra ett hinder för den fria rörligheten måste kunna motiveras som ändamålsenliga och proportionerliga. I slutändan är det EU-domstolen som avgör om ett hinder ska accepteras eller inte. Det är en svåröverträffad maktposition för en icke folkvald institution.

Vilka hinder som ska anses vara acceptabla är en viktig fråga av fördelningspolitisk karaktär som politiken inte kan överlämna till jurister. Ska vi återfå politisk och därigenom demokratisk kontroll över vilka hinder som är att betrakta som acceptabla måste gränserna i EUs fördrag bli tydligare. 

Det förslag som LO tillsammans med den övriga europeiska fackföreningsrörelsen fört fram är det sociala protokollet. 

Grundläggande rättigheter ska inte inskränkas

Vårt förslag till ett socialt protokoll innebär inte att alla inskränkningar av strejkrätten förbjuds. Vad vi föreslår är att EU, precis som alla andra fungerande rättsordningar, ska utgå från grundläggande mänskliga rättigheter och att alla begränsningar av dessa ska motiveras. Grundläggande rättigheter ska inte inskränkas för att ett företag önskar konkurrera med löner och arbetsvillkor.

Kravet på ett socialt protokoll är prioriterat för LO men konflikten mellan EUs ekonomiska friheter och medlemsstaternas rätt att reglera kan uppstå på andra områden än arbetsmarknaden. Vilka begräsningar gällande skattefinansierad sjukvård, offentliga bostäder och alkoholförsäljning kan anses vara acceptabla hinder? För att undvika att EU-domstolen begränsar politikens handlingsutrymme på fler områden vore det därför från LOs perspektiv rimligt med en bredare översyn av fördraget med syfte att skapa tydligare gränser för EUs respektive medlemsstaternas kompetenser.

Flera branscher är utsatta

Skogsröjning. LO föreslår ett socialt protokoll till EUs fördrag för att garantera likabehandling på arbetsmarknaden.Många tror att låglönekonkurrensen inom EU enbart drabbar bygg och transportbranschen. Det stämmer inte. Antalet sektorer som drabbas av osund konkurrens ökar. 2016 kunde vi läsa om bemanningsföretaget Orange som hyrde ut personal till kommuner och landsting i Sverige. Lönen för de anställda kunde vara så låg som 18 kronor i timmen och inga skatter eller avgifter betalades i Sverige.

I skogsbranschen är andelen utstationerade relativt hög med över 10 procent av arbetskraften. Exemplen på missbruk är många. Ett exempel är företaget Baltic Trio som 2012–2013 hade nästan all sin verksamhet i Sverige och bedrev skogsröjning åt en stor svensk uppdragsgivare. Lönerna som betalades ut var hälften av lägsta lönen i kollektivavtalet. Skatter och avgifter betalades sannolikt inte varken i Sverige eller i Estland men när svenska skattemyndigheten gjorde revision så skrev estniska myndigheter ut retroaktiva intyg.

Tusentals utländska fordon som bedriver illegala transporter

Inom den privata tjänstesektorn är problemet ständigt närvarande i flera branscher som hotell, restaurang och städ. Ett exempel är det bulgariska företaget FIN som städade vid Piteå havsbad och själva rapporterade in en lönesumma till skattemyndigheten för 2013 som skulle motsvara 18 kronor i timmen. Inte heller tillverkningsindustrin är fredad. Det finns exempel på företag som tagit in polska arbetare som ”egenföretagare” till en ersättning på 70 000 kronor per år.

En bransch som ofta används som exempel för att illustrera problemet med löne- och villkorskonkurrens inom EU är marknaden för vägtransporter. Det är ett tacksamt exempel då EUs regelverk, som det ser ut i dag, bidrar till osund konkurrens och social dumping på den europeiska transportmarknaden i en omfattning som gör det omöjligt att blunda för. Företag bussar upp chaufförer till Sverige som arbetar där månader i stöten för några tusenlappar i månaden medan de bor i lastbilen.

En studie från Lunds universitet visar att det dagligen befinner sig tusentals utländska fordon i Sverige som bedriver illegala transporter. Det finns flera anledningar till denna situation och lösningen måste vara, förutom en ändring av EUs fördrag, ändringar av både svensk och europeisk lagstiftning.

Detta är på inget sätt en heltäckande genomgång av problemets omfattning utan ett försök att kortfattat illustrera hur problemet breder ut sig.

Hur LO arbetar med frågan

Städare. LO föreslår ett socialt protokoll till EUs fördrag för att garantera likabehandling på arbetsmarknaden.Att åstadkomma en ändring av EUs fördrag är ett långsiktigt arbete som LO har bedrivit allt sedan utslaget i Laval-fallet år 2007. Förslaget till ett socialt protokoll togs fram av den europeiska fackföreningsrörelsen efter Laval-fallet och ett antal liknande rättsfall i EU-domstolen. Förslaget syftar till att motverka konkurrens med löner och arbetsvillkor genom att säkerställa att grundläggande fackliga fri- och rättigheter överordnas de ekonomiska friheterna på EUs inre marknad.

Det fackliga förslaget till ett socialt protokoll fanns också med i slutförhandlingarna inför den andra irländska folkomröstningen om Lissabonfördraget år 2009. Vid det avgörande toppmötet ställde dock den brittiska regeringen ett absolut krav på att protokollet stryks. Vi var alltså 2009 en hårsmån från att få ett socialt protokoll i EU.

LO och Socialdemokraterna tillsammans

Tre år senare, 2012, beslutade LO-kongressen att LO skulle intensifiera sitt arbete med frågan. Som en direkt följd av beslutet tillsattes en gemensam arbetsgrupp med representanter från LO och Socialdemokraterna för att försöka hitta ett gemensamt förhållningssätt vid kommande ändringar av EUs fördrag.

I slutet av 2013 presenterades en överenskommelse. Slutsatsen var att vid en framtida ändring av fördraget ska svensk arbetarrörelses stöd vara villkorat med införandet av ett socialt protokoll.
Detta följdes upp efter riksdagsvalet 2014 när statsminister Stefan Löfven i regeringsförklaringen slog fast att ”lika lön för lika arbete enligt lagar och avtal i arbetslandet är en princip som ska gälla i hela Europa. Regeringen kommer att påbörja ett arbete för att åstadkomma en ändring av EUs fördrag som slår fast att den fria rörligheten för företag inte kan användas för att kringgå nationella lagar och kollektivavtal”.

Sverige, Tyskland och Österrike

Nästa steg i processen var att försöka bredda arbetet och söka stöd från politiska partier i andra medlemsstater. LO tog därför tillsammans med Socialdemokraterna initiativ till ett gemensamt arbete med de socialdemokratiska partierna i Tyskland och Österrike och de fackliga centralorganisationerna DGB och ÖGB.

I september 2015 träffades ledarna för organisationerna i Wien för att anta en gemensam överenskommelse. De sex organisationerna slår i överenskommelsen fast att man gemensamt ska arbeta för att så snart som möjligt stärka fackliga rättigheter i EUs fördrag. Detta ska ske genom att ett socialt protokoll fogas till fördraget. Huruvida ett sådant protokoll inkluderas i en kommande ändring av fördraget ska också vara ett avgörande kriterium när de partier som ingår i överenskommelsen beslutar om de ska stödja ändringen i sina respektive nationella parlament.

Få en majoritet att ställa sig bakom

Nästa steg i arbetet är att få fler politiska ledare att ansluta sig till överenskommelsen. LO-styrelsens ambition är att under kongressperioden kunna offentliggöra att politiska partier från en majoritet av EUs medlemsländer har anslutit sig till överenskommelsen. Detta skulle, enligt LOs uppfattning, göra det omöjligt att bortse från frågan vid kommande ändringar av fördraget.

Företrädare för en del svenska partier har sagt sig vara emot ett socialt protokoll eftersom det skulle ge EU ”beslutanderätt över den svenska kollektivavtalsmodellen”. Det är helt enkelt inte sant. Vårt krav om ett socialt protokoll handlar tvärtom om att säkra det nationella självbestämmandet över arbetsmarknaden, genom att stärka arbetsmarknadsparternas möjlighet att självständigt reglera villkoren på arbetsmarknaden.

När kommer EUs fördrag att ändras?

Det är omöjligt att säkert säga när nästa ändring av EUs fördrag kommer att ske. En bedömning utifrån den information som finns tillgänglig i dag är att nästa ändring av fördraget troligen kommer ske för att möjliggöra en fördjupning av eurosamarbetet. Ordförandena för Europeiska rådet, EU-kommissionen, Europaparlamentet, Eurogruppen och ECB presenterade i juni 2015 en gemensam rapport om eurozonens framtid där man föreslår ändringar av fördraget under perioden 2017–2025. En sådan ändring kommer LOs styrelse inte att acceptera utan ett socialt protokoll.

I april 2017 presenterade EU-kommissionen dessutom en vitbok om EUs framtid. Syftet är att inleda en diskussion som ska resultera i konkreta förslag på reformer innan valet till Europaparlamentet 2019. Mot denna bakgrund kommer LO att fortsätta påverkansarbetet.

Överenskommelser med Tyskland och Österrike

Agreement for a social progress protocol

De socialdemokratiska partiordförandena från Tyskland, Österrike och Sverige tillsammans med ordförandena för de tre fackliga centralorganisationerna LO, DGB och ÖGB antog vid ett möte i Wien (september 2015) en överenskommelse där man åtar sig att gemensamt arbeta för att så snart som möjligt stärka fackliga rättigheter i EUs grundlag, fördraget.

Pact for social progress

Sveriges framgångsrika ekonomiska modell bygger på starka ansvarsfulla fackliga organisationer som tryggar löntagarnas intressen. Vi ska inte konkurrera med låga löner och sämre villkor – vare sig i Sverige eller i EU. Därför kräver LO och Socialdemokraterna att ett socialt protokoll upprättas i EU som ger en bättre balans mellan ekonomiska friheter och grundläggande rättigheter för löntagarna på EUs inre marknad. LO har tillsammans med Socialdemokraterna och motsvarigheterna i Tyskland och Österrike enats om ett tiopunktsprogram för att påverka EU.

Europafackets förslag till socialt protokoll

Brussels, 18/03/2008

Protocol on the relation between economic freedoms and fundamental social rights in the light of social progress

THE HIGH CONTRACTING PARTIES,

HAVING REGARD to Article 3(3) of the Treaty on the European Union,

CONFIRMING their attachment to fundamental social rights as defined in the European Social Charter signed at Turin on 18 October 1961 and in the 1989 Community Charter of the Fundamental Social Rights of Workers,

RECALLING that the Union shall work for a highly competitive social market economy, aiming at full employment and social progress, (Article 3(3) sub par. 1 of the TEU)

RECALLING that the single market is a fundamental aspect of Union construction but that it is not an end in itself, as it should be used to serve the welfare of all, in accordance with the tradition of social progress established in the history of Europe;

WHEREAS, in accordance with Article 6(1) of the Treaty on the European Union, the Union recognises the rights, freedoms and principles set out in the Charter of Fundamental Rights and in particular the fundamental social rights enshrined in this Charter,

BEARING IN MIND that, according to Article 9 (new horizontal social clause)
of the Treaty on the Functioning of the EU, in defining and implementing its policies and activities, the Union shall take into account requirements linked to the promotion of a high level of employment, the guarantee of adequate social protection, the fight against social exclusion, and a high level of education, training and protection of human health,

HAVING IN MIND that the Union and the Member States shall have as their objectives the improved living and working conditions, so as to make possible their harmonisation while the improvement is being maintained (Article 136 (1) EC Treaty = Article 151(1) TF EU),

RECALLING that the Union recognises and promotes the role of social partners, taking into account the diversity of national systems, and will facilitate dialogue between the social partners, respecting their autonomy (Article 136a new = Article 152 TF EU),

WISHING to emphasise the fundamental importance of social progress for obtaining and keeping the support of European citizens and workers for the European project,

DESIRING to lay down more precise provisions on the principle of social progress and its application;

HAVE AGREED UPON the following provisions, which shall be annexed to the Treaty on the European Union and to the Treaty on the Functioning of the European Union:

Article 1 [Principles]

The European social model is characterised by the indissoluble link between economic performance and social progress, in which a highly competitive social market economy is not an end in itself, but should be used to serve the welfare of all, in accordance with the tradition of social progress rooted in the history of Europe and confirmed in the Treaties.

Article 2 [Definition of social progress and its application]

Social progress and its application means in particular:

The Union

improves the living and working conditions of its population as well as any other social condition,

ensures the effective exercise of the fundamental social rights and principles, and in particular the right to negotiate, conclude and enforce collective agreements and to take collective action,

in particular protects workers by recognizing the right of workers and trade unions to strive for the protection of existing standards as well as for the improvement of the living and working conditions of workers in the Union also beyond existing (minimum) standards, in particular to fight unfair competition on wages and working conditions, and to demand equal treatment of workers regardless of nationality or any other ground,

ensures that improvements are being maintained, and avoids any regression in respect of its already existing secondary legislation.

The Member States, and/or the Social Partners,

are not prevented from maintaining or introducing more stringent protective measures compatible with the Treaties,

when implementing Union secondary legislation, avoid any regression in respect of their national law, without prejudice to the right of Member States to develop, in the light of changing circumstances, different legislative, regulatory or contractual provisions that respect Union law and the aim of social progress.

Article 3 [The relation between fundamental rights and economic freedoms]

Nothing in the Treaties, and in particular neither economic freedoms nor competition rules shall have priority over fundamental social rights and social progress as defined in Article 2. In case of conflict fundamental social rights shall take precedence.

Economic freedoms cannot be interpreted as granting undertakings the right to exercise them for the purpose or with the effect of evading or circumventing national social and employment laws and practices or for social dumping.

Economic freedoms, as established in the Treaties, shall be interpreted in such a way as not infringing upon the exercise of fundamental social rights as recognised in the Member States and by Union law, including the right to negotiate, conclude and enforce collective agreements and to take collective action, and as not infringing upon the autonomy of social partners when exercising these fundamental rights in pursuit of social interests and the protection of workers.

Article 4 [Competences]

To the end of ensuring social progress, the Union shall, if necessary, take action under the provisions of the Treaties, including under (Article 308 EC Treaty=)
Article 352 of the Treaty on the Functioning of the European Union.

(See a similar provision in the Protocol on the internal market and competition)

Rapporter

Demokrati som hinder för EUs fria rörlighet

Den här rapporten försöker – genom en kombination av litteraturstudier och granskning av aktuella politiska och juridiska beslut inom EU – beskriva vilka mekanismer i EUs konstitutionella uppbyggnad som underbygger en utveckling där EU begränsar det nationella handlingsutrymmet på allt fler områden.

Rapporten Demokrati som hinder för EUs fria rörlighet (pdf)

För ett Socialt Europa

Den här rapporten har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av företrädare för LO och Socialdemokraterna. Den handlar i huvudsak om hur Europeiska unionens sociala dimension kan stärkas, i synnerhet genom införandet av ett s.k. socialt protokoll i EU:s fördrag. Arbetsgruppen föreslår ett grundläggande förhållningssätt som bör prägla arbetarrörelsen vid kommande fördragsändringar inom EU-samarbetet.

Rapporten För ett Socialt Europa (pdf)

När arbetskraftskostnaderna pressar priset

I denna rapport görs en genomlysning av tre stora infrastrukturprojekt i Sverige där Banverket och Vägverket står som beställare. Banverket och Vägverket har medvetet och aktivt arbetat för att pressa kostnaderna för infrastrukturprojekten. Detta medför att huvudentreprenörer som anlitar underentreprenörer med stor andel utländsk arbetskraft får en stor del av de offentliga upphandlingarna. Den utländska arbetskraften kommer till stora delar ifrån Polen via polska eller irländska bemanningsföretag. Arbetskraften levereras till lågt pris och därav kan underentreprenörerna erbjuda ett billigt pris.

Rapporten När arbetskraftskostnaderna pressar priset (pdf)

Vinnare eller förlorare

Den här rapporten tydliggör de mekanismer som möjliggör smutskonkurrens, där företag shoppar mellan olika skatte- och avgiftssystem inom Europa, och underminerarkonkurrensen. Det är inte längre säkert att de mest effektiva, innovativa och produktiva företagen som klarar sig i konkurrensen inom EU. 

Rapporten Vinnare eller förlorare (pdf)

Gäst i verkligheten

I den här rapporten har vi försökt att ge en kvalificerad bild av hur omfattande utstationering av utländsk arbetskraft är inom LO-förbundens branscher. Rapporten visar att inom byggnation utgör andelen utstationerade arbetstagare närmare 19 procent av den totala arbetskraften och inom skogsbruket cirka 11 procent. I övriga branscher är andelen utstationerade mer blygsam.

Rapporten Gäst i verkligheten (pdf)

Bortom drömmar och tro

Det här är en LO-rapport som med utgångspunkt från en rad verkliga fall åskådliggör några av de viktigaste mekanismerna som bidrar till smutskonkurrens på svensk arbetsmarknad, det vill säga konkurrens med lägre löner och sämre arbetsvillkor. De förhållanden och i manga fall tragiska människoöden som beskrivs i rapporten är inte unika för Sverige. I hela Europa, på EUs inre marknad, har det växt fram olika metoder för att utnyttja skillnaderna i löner och anställningsvillkor.

Rapporten Bortom drömmar och tro (pdf)

Ett EU där vi konkurrerar med löner och arbetsvillkor har ingen framtid

EU-samarbetet står inför stora utmaningar

Vi måste säkerställa att svenska löner och arbetsvillkor gäller i Sverige. Så är inte fallet i dag. Ska vi förändra detta måste EU självt förändras, både i lagstiftning och i fördrag. Därför kräver LO att ett socialt protokoll fogas till EUs fördrag som slår fast att grundläggande fackliga fri- och rättigheter inte är underordnade de ekonomiska friheterna på EUs inre marknad. Och att i händelse av konflikt ska de förstnämnda ha företräde.

Det råder i dag enighet om att EU-samarbetet står inför stora utmaningar. Utmaningarna är flera: eurokrisen, flyktingsituationen och Storbritanniens beslut att lämna samarbetet. Ledande företrädare är i dag öppna med att EU befinner sig i kris. Och en diskussion förs nu om EUs framtida utformning.

EU-samarbetet är viktigt för Sverige

Vi behöver ett EU som värnar demokrati och mänskliga rättigheter i arbetslivet såväl inom unionen som utanför. Målet för det fackliga EU-arbetet är att stärka arbetstagarnas ställning på en inre marknad med fri rörlighet för kapital, arbetskraft, varor och tjänster. Obalansen mellan kapital och arbete riskerar annars att öka och leda till fler otrygga anställningar och en press nedåt på lönerna.

Minskat stöd för den fria rörligheten inom EU

Att LO i grunden är positiva till EU-samarbetet innebär inte att vi okritiskt accepterar EU oavsett utformning. Hur vi reglerar EUs inre marknad påverkar vilka grupper i samhället som blir vinnare och förlorare. Om EUs regelverk underlättar, eller i värsta fall tvingar fram, konkurrens med löner och arbetsvillkor har samarbetet ingen framtid. Detta leder till att EU på goda grunder uppfattas som ett hot av stora grupper på arbetsmarknaden. Det skapar stämningar som gör det svårare att hantera gemensamma utmaningar som till exempel de stora grupper människor som tvingas fly för sina liv till EU. I förlängningen kommer det även att underminera stödet för den fria rörligheten inom EU.

Utan likabehandling ingen fri rörlighet

I grunden är det så enkelt att social acceptans för fri rörlighet förutsätter reglerade arbetsmarknader och likabehandling av arbetstagare. Annars kommer människor vända sig emot den fria rörligheten och i värsta fall börja peka finger mot de mammor och pappor som tar sig till Sverige för att försörja sina familjer, istället för mot de oseriösa och halvkriminella företagen som hänsynslöst utnyttjar dessa människor. Utan likabehandling ingen fri rörlighet.

Ytterst är detta också en demokratisk fråga. LO kan inte acceptera en situation där jurister i EU-domstolen avgör vilka krav som fackliga organisationer kan ställa på utländska företag.

Gigantisk marknad för företag som utnyttjar människor

Ska vi lyckas med de utmaningar vi står inför krävs det modiga politiska företrädare som klarar av att erkänna de misstag som begåtts. Som erkänner att EU-samarbetets ensidiga fokus på avregleringar och fri rörlighet för tjänster har skapat en gigantisk marknad för företag som utnyttjar människor och konkurrerar med dåliga löner och usla arbetsvillkor. Och slutligen, som inte bara erkänner dessa problem utan också föreslår och genomdriver lösningar även om det är svårt. Utan detta är vi illa ute. LO är beredda att ta vår del av ansvaret för att förändra EU.